Krämporna hopar sig. Inte nog med att axlarna fastnat vid öronen och kristallerna spökar med mitt balanssinne. 1:ans häst, ett ungerskt halvblod som bor här i vinter, tyckte förmodligen att jag var för långsam med att öppna grinden till hagen igår morse och valde att visa det genom att sätta tänderna i min högra överarm. I morse tyckte han att hunden var ett potentiellt dödshot och tog sin flyktväg över mig. Hästar på flykt är stora, tunga djur!
 |
| Där står han och ser oskyldig ut. |
Antar att jag fått vad som kallas lårkaka, för jag haltar, är svullen och ett par rejäla blåmärken håller på att sprida sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar